Dom ända känslorna som jag har just nu är att jag känner mig tom.
Orättvist behandlad känner jag mig också...
Vill bara gråta :(
Men vem ska torka dom tårarna???
/Jennie
På 4 månader har mitt liv förändrats så radikalt att jag faktiskt inte änns vet vem jag är längre eller kan känna någonting annat än sorg.
Livet är så tungt och stegen mot ett liv fullt av motgångar känns inte allt för lockande.
År 2009 är utan att tveka mitt värsta år som jag levt.
Jag är trasig men håller mig till ytan för flickornas skull.
Dom har ont i sina små barnkroppar fulla med känslor,oro och tårar.
Att barnen inte mår bra gör smärtan outhärdlig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar