Ledsen

eftersom att jag skrev att jag var tillbaka i bloggandet så ska jag absolut inte göra er besvikna med att skriva positiva inlägg haha
så nu kör vi...

I dag var vi jag och min man (japp är fortfarande gift) på utvecklingsamtal ang,våran E.
Skruttan ska ju börja i 1 klass till hösten men efter mötet i dag så blev det i princip bestämt att E ska gå i förskoleklassen i ytterligare ett år.
Eftersom att det är omöjligt att hon kommer att fixa 1 klass med allt vad det innebär.
så där sitter jag på mötet och börjar pipa så genomskinlig var jag....det är en sak att veta att hon är annorlunda men det är så jävla SMÄRTSAMT att behöva ha kvar henne ett år i förskoleklass NÄR hon så väl vet att hon ska börja i 1 efter sommarlovet och att hon ska få gå igenom att se sina klasskamrater vandra vidare med lyckan att få träda in i SKOLANSVÄRLD där min dotter som jag fött fram med enorma plågor och skulle lätt genomgå den smärtan i gen ska få stanna kvar på precis samma ställe som hon är i dag!!
Det är sorg och smärtsamt att ha ett barn som inte är som alla andra oron att hon ska märka och känna det också finns ju där hela tiden.