Jag har inte gråtit på flera veckor,jag har ont i hjärta och själ men inga tårar kommer.....jag trodde att det skulle vara jobbigare än vad det är att gå igenom en livskris men jag är visst gjord av stål.
Nu är det bara 2 dagar kvar tills mitt liv KAN få en positiv vändning MEN det kan också bli ett magplask som jag tror kommer få mig att bryta ihop :(
Jag är så innerligt trött på att hoppas,känns som att jag inte gjort någonting annat i hela mitt liv från det att jag som litet barn hoppades på en ängel tills som vuxen hoppas att allt blir bra till slut.
men man kan juh inte förändra människor och det gör mig så jävla arg på mig själv att jag gett upp så mycket i mitt liv för att jag inte kan sluta hoppas,som dig Sara (jag vet att du läser min blogg) är ju bara en sak att en vänskap som betydde så mycket bara slutar upphöra...Mina 2 barn som stått ut med alla fruktansvärda ord och blickar som kommit ur hans mun och ögon....mig själv som lixom inte vet vart jag själv finns i allt det här som bara hoppas att allt ordnar sig...KRÄKS
Jag undrar varför jag inte lyckas hitta rätt i livet någonstans kan det vara så att mitt asdåliga självförtroende har hindrat mig i allt jag gjort att jag bara tagit i mot skit som en soptunna i alla mina relationer?
Men jag ska sluta älta jag vill ju inte bli bitter men jag tror att alla mina tårar och all min jävla ångest kommer komma den dagen då jag helt plötsligt blir vuxen på riktigt och sitter i min FÖRSTA egna lägenhet med mina underbara flickor och kanske kanske kommer tårarna....
2 kommentarer:
missborg81@hotmail.com
hör gärna av dig
Skicka en kommentar